Per Dahlberg

Den som missade tv-serien Svenska slag på SVT kan nu se den via Norsk TV:s web-sändningar. Dessutom är avsnitten textade på norska. Bara det en upplevelse.

"Svenske slag" sänds i NRK2 tisdagar 23:10 och på NRK1 onsdagar 17:25.
Hela tablån hittar du här.

Vid inspelningen av TV-serien Svenska slag i SVT ville vi veta varför grenadjärerna på 1600-talet hade så roliga hattar. Kunde det ha att göra med hur man kastade själva granaten?
Johan Wester från Hipp Hipp och programledaren John Carlsson uppfyllde båda grenadjär-kriteriet att vara långa. Det skulle också visa sig att detta var det enda grenadjär-kriterium de uppfyllde.



Foto: Per Johansson

Den nionde december 1712 fick Sveriges fiender en obehaglig överraskning. Efter den svenska förlusten vid slaget i Poltava 1709 väntade hårda tider för Sverige. Tusentals svenskar hamnade i rysk fångeskap. Danmark som hade fått lämna kampen mot Sverige efter bara någon månads krig redan år 1700, anföll på nytt och intog Helsingborg. Karl XII satt nere i Turkiet och kunde till synes inte göra mycket åt saken. Men Magnus Stenbock stampade på kort tid fram en ny svensk armé och kastade tillbaka danskarna över Öresund. Stenbocks framgångar fortsatte ytterligare ett par år. Den 9/12 1712 slog 12 500 svenskar 17 000 danskar och sachsare i slaget vid Gadebusch i norra Tyskland. En sanslös seger som måste ha skakat om nerverna bland Sveriges motståndare.



Stenbock befodrades till fältmarskalk, men hans framgångare tog slut redan ett halvår senare. Efter kapitulation i Tönningen 1713 hamnade Stenbock i dansk fångenskap där han dog fyra år senare. Magnus Stenbock står avbildad som staty i Helsingborg.

Den sjunde december 1813 drev 471 svenska kavallerister 2500 danska soldater till reträtt och vann därmed slaget i Bornhöft. 76 soldater stupade. Till sakens ironi hör att de svenska husarerna kom från det tidigare danska landskapet Skåne. Sedan den 7/12 1813 har Sverige inte deltagit i något större slag. Bornhöft (Bornhöved) ligger idag i Tyskland.

Halvnio om morgon den 4/12 1676 möttes de svenska och danska arméerna strax norr om Lund. Svenskarna under Karl XI vann en dyr seger. Vid sjuttontiden låg 9000 döda och döende människor utspridda över ett stort område. Det var det blodigaste slaget i Skandinaviens historia.

I Lund har protestglada tomtar kastat rödfärg på monumentet över slaget vid Lund. Enligt klottret handlar det om AFA-sympatisörer. Kanske gillar de inte tanken på att man minns de 9000 som dog vid Lund den i december 1676. Kanske gillar de inte tanken på ett monument som främst rests för att påminna oss om vansinnet då svenskar och danskar slaktade varandra. Kanske ville AFA-tomtarna bara sprida lite färg i novemberrusket?


Artikel i Sydsvenskan.

Ryska tidningen Izvestija meddelar att Sverige och Ukraina ska fira 300-årsjubiléet av slaget vid Poltava. Carl Bildt har träffat presidenten Justjenko i Kiev och diskuterat ett samordnat firande av alliansen mellan CXII och Mazepa. Justjenko har även bjudit in det svenska kungaparet för ett besök nästa år med anledning av detta. Båda länder planerar för utställningar och i den goda diplomatins namn skall ett minnesmärke över Mazepa resas i Sverige, liksom över Karl XII i Ukraina.
I dagarna har det Kievska stadsrådet beslutat att gatan som bär namn efter januariupproret (där petjerskaja - lavraklostret står) ska omdöpas efter Mazepa.
Carl Bildt sa att samarbetet med anledning av Poltava-jubiléet kommer att fördjupa relationen mellan Sverige och Ukraina, och att slaget inte bara var en viktig historisk händelse för Ryssland, Ukraina och Sverige, utan för hela världen.

Izvestijas artikel

Karl XII


Ivan Mazepa

Efter 300 år får Karl XII sin revansch i Ukraina. Inför 300-årsminnet av slaget vid Poltava vill nu den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko att den ukrainske kosackledaren Hetman Mazepa och hans svenske allierade, Karl XII, skall hedras. När de båda blev slagna av den ryske tsaren Peter I förlorade ukrainarna sina möjligheter till självstyre. Men nu talas det alltså om högtidliga firanden av de båda. Man planerar till och med att resa en staty över Karl XII i Ukraina. Något som skulle vara i det närmaste politiskt omöjligt i Sverige.




PÅBUD FRÅN UKRAINAS PRESIDENT 955/2007

Med anledning av 300-årsjubileet av det förbund Ivan Mazepa slöt med svenskarna och de krigspolitiska händelserna i anknytning till detta (som fick betydelse för skapandet av ett ukrainskt rike och dess gemenskapskänsla) påbjuder presidenten:

att en kommitté som ska organisera jubileet skall skapas, där olika organ ingår, bla organ för ukrainskt självstyre, och forskare;

att en monografi med samling av dokument från svenska arkiv om kosacktiden skall publiceras;

att en kommission bestående av ukrainska och svenska forskare skall göra en objektiv utredning av östra centraleuropas historia;

att man med hjälp av ukrainska vetenskapsakademien ska ta fram en tredelad plan för att utmärka 300-årsjubileet- en del för tragedin i Baturyn, en för 300-årsjubileet av förödelsen/bombningen av Zaporozjje Setj, en för jubileet av slaget vid Poltava.

att frimärken och vykort med Ivan Mazepa skall ges ut med anledning av jubileét;

något om att rekonstruera och restaurera en kultur-historisk utställning i Poltava om slagfältet:

att resa minnesmärken över Mazepa och hans vapenbröder i Kiev och i Poltava, samt minnesmärken på andra ställen som har att göra med deras liv och handlingar.
att resa ett minnesmärke över Karl XII i Ukraina
att resa minnesmärke över Zaporozjje Setj-kosackerna

att organisera utställningar i Ukraina och Sverige? med kvarlevor från kosacktiden vilka finns i ukrainska och svenska muséer.

att en TV-och radiokommitté ska utarbeta en serie radio-och TVsändningar om Mazepas liv och leverne.

Tack till Bengt Nilsson för tipset.

Viktor Jusjtjenkos påbud på ukrainska

Vad är väl ett Nobelpris? Nu är jag i samma liga som Hagge Geigert, Thore Skogman, Lillemor Axelsson och Percy Barnevik. Det är sådant som sätter ödmjukheten på prov. Men ett stort tack till Hultmans Vhenner, personalen på Bohusläns museum och Bengt Nilsson kan jag kosta på mig.


Läs mer här.

Sluga Gosudarev - Regentens tjänare.
Rysk bamserulle om två fransmän som hamnar på varsin sida i Stora Nordiska kriget, en hos Karl XII och den andre hos Peter I. Klimax vid Poltava 1709.
En rysk recensent skrev att den var så bra att man inte kunde tro att den var rysk. En amerikansk recensent kontrade med att filmen var full av Hollywood-klichéer.
Engelskspråkig trailer


Karl XII är skjuten i foten. Ajaj.


Karolinerna rycker fram så det fladdrar i hattarna.

Alla åtta avsnitten av Svenska slag finns nu på DVD.
Pris 199:-
Läs mer här.

Den 29/8 kommer hela tv-serien Svenska slag ut på DVD. Läs mer här.

Under inspelningarna av TV-serien Svenska slag hade vi förmånen att få träffa många mycket trevliga och kunniga människor. En av dessa ödmjuka kunskapsbankar var osteologen Ebba During. Hon var en sådan där fin människa som vi fortsatte att prata om på redaktionen efter att vi kommit hem från inspelningen.

Men tyvärr gick Ebba bort i mitten av maj. Jag förstår att hon är mycket saknad av alla de som varit i hennes närhet. Under de få timmar jag och fotografen Jan Eliasson tillbringade med henne lärde vi oss massor.

Ebba During medverkade i det andra avsnittet av Svenska slag, det som handlade om regalskeppet Kronan. Om du vill veta mer om Ebbas betydelse för svensk historieforskning är det bara att googla hennes namn på nätet.

Torsdag 17 maj 2007 kl 20.30 i SVT1 Program 8: Fred, kärlek, pengar.
Vilket skada får man av ett skott i magen? Hur långt flyger ett kedjelod? Och var kopulerades det svenska kungaparet?

Det blodiga 1670-talet närmar sig sitt slut och vinden har vänt för Karl XI och det krigshärjade riket. Vi besöker slottet där Karl XI och prinsessan Ulrika Eleonora av Danmark efter fem års krig kröner freden med ett bröllop. Tillsammans med arkeolog Bo Knarrström ställer vi upp 50 skånska paintballskyttar för att praktisera anfallstaktik à la 1600-tal. Dessutom undersöker vi ett mystiskt kedjelod i Uddevalla och försöker förstå dåtidens pengar.

Se Svenska slag på svt.se/svenskaslag

Ett av de mer vetenskapliga experiment vi gjorde under inspelningarna av Svenska slag var det så kallade Slöinge-testet. Var går gränsen mellan det gamla Danmark och Sverige idag? Håller den mer ursvenska kulturen på att äta upp den urdanska?

Se resultatet här.
Se Svenska slag på svt.se

I arbetsrummet finns en alkov där vi lägger upp inslagen för varje avsnitt av Svenska slag. Allteftersom man jobbar med programmet flyttas de gula lapparna fram och tillbaka och vissa placeras åt sidan.



Ibland kommer de tillbaka in i leken och ibland flyttas de till ett senare avsnitt. Ibland kommer de tyvärr inte med alls.



På sidoväggen intill hänger numera ett gytter med gula lappar från färdigklippta avsnitt. Under redigeringsdatorn står sex hårddiskar med 3000 GB råmaterial. Det innebär över 200 timmar i kameran.



Slutresultatet i tv-rutan blir ju bara fyra timmar. Så det är alltså mycket som inte kommer med, vare sig det blev ett bra inslag eller inte.



Dock kommer en del av både det bättre och det sämre som inte fick plats i serien att slinka ut på nätet och lägga sig för allmän beskådan på denna plats. Håll utkik.

Torsdag 10 maj 2007 kl 20.30 i SVT1 Program 7: Bomber och granater.
Vad är det viktigaste en soldat bör veta? Vad blir kvar om man spränger en granat? Varför hade grenadjärerna så konstiga hattar?

Ikväll handlar det om fästningar och städer under Karl XI:s krig. Ska Bohus fästning falla för de norska trupperna som bombarderar den till småsmulor? Vi låter tillverka en replik på en granat från slaget vid Landskrona 1677 och spränger nästan oss själva i luften. Dessutom träffar vi den tyska armén och besöker den gamla svenska staden Stettin, idag belägen i Polen.

Janne Eliasson filmar Smålands karoliner för Svenska slag, avsnitt 6.

Torsdag 3 maj 2007 kl 20.30 i SVT1 Program 6: Soldaten och kulan.

Hur blev man egentligen soldat på 1600-talet? Vilken historia kan en kula berätta? Och varför ska man inte leka med en hammare?

Ikväll blir det gräva av. Undertecknad och slagfältsarkeolog Bo Knarrström sätter spaden i jorden och finner druvhagel från slaget vid Lund - fast på helt fel sida av staden. Det blir också en del rotande i krigsarkivet då vi följer soldaten Jöns Erssons väg från Fensbol i Värmland till slaget vid Landskrona 1677. Dessutom bjuder Smålands karoliner på både modevisning och tillverkning av dum-dum-kulor.

Missade du sändningen på TV? Se Svenska slag på svt.se

Tomas Lundmark är med och klipper de sista avsnitten av Svenska slag.

Klippare, redigerare, eller TV-frisör? Struntsamma vad man kallas, bara det blir klart i tid. Det har brunnit i väggarna de senaste veckorna för nu är tiden i kapp oss, allt eftersom avsnitten visas på SVT måste vi hinna klippa klart de som är kvar. Tomas Lundmark sitter vid en maskin och klipper och jag sitter vid en annan maskin i andra änden av Svenska slags senaste förläggning.

Men tyvärr är det så mycket som inte kommer att få plats. Historien om vår logga, dödskallen, till exempel. Den hade varit ett paradnummer i sista avsnittet, för det är en historia som börjar med förlisningen av Kronan, går via Skokoster och slutar på Stockholms slott i modern tid. Kanske skickar vi med den som extramaterial i den DVD som SVT planerar att ge ut i augusti.

Andra fina historier jag hade velat ha med är när Rainer Schwenke berättar om det tidigare svenska universitetet i Greifswald, när Peter Bryngelsson spelar karolinermarsch hemma på sin fina gård i Småland och flera andra inslag som också blev bra men av olika anledningar inte kom med i TV-serien. Men de försvinner inte. De kan komma med i kommande produktioner, eller på DVD:n eller rent av läggas ut på den här bloggen.

Trots att dessa inte får plats så tror jag få blir besvikna på Svenska slag, avsnitt 8. Fast det är ett par avsnitt kvar innan dess. På torsdag 20:30 sänds avsnitt 6: Soldaten och kulan.


Marcus Purens var med och klippte tidigare, men smet till söderlandet för att frisera några båtar.